DeeLight

Svårt att ta bild, dom är finare IRL.

 Var inne en sväng på H&M och då kunde jag inte låta bli
att köpa dom här sandaletterna. Very cute. 498:-

Blå undulat upphittad på Lövgatan i Solna. Tam men något rädd för händer.
Älskar att landa i håret. Känner du igen denna fågel och vet att den rymt?
Hör av dig till bloggen http://petersson84.blogg.se/  

Pookie blev livrädd när vi kom hem med Daisy. Fast det brukar vara
så i början. Han kommer vänja sig. Dom sitter ju faktiskt brevid varann
ibland som ni ser. Daisy vill bara vara nära och lära känna sin nya
kompis, hon är så gullig när hon kämpar och jagar efter Pookie.
Hon är en riktig liten bebis,hade glömt bort hur dom är när dom
är små. En sak är att man sitter gärna i matskålen och äter hihi. Gulligt
Har även blivit ett premiär"dopp" i handfatet. Precious!!

Har inte pratat med Linda på en månad.
Har inte orkat prata med nån efter Tweety
försvann. Men idag fick jag ett sms från Linda
att hon fått en blodpropp så jag ringde upp
direkt. Hon mådde bra nu, det var "som tur"
var en ytlig blodpropp i benet så inga åtgärder
behövde tas. Förutom att hon måste sluta
äta sina p-piller. Det som var läskigt var att
hon precis börjat äta dom igen. Hon hade
bara hunnit äta dom i en dryg månad och
sen hände det här. Och hon har ätit dom i
många år innan sina graviditeter så det var
inga nya hon provade. Men hennes mamma
fick en propp i benet för några år sen och
proppar kan ju vara ärftligt så det berodde
väl på det. Men läskigt i alla fall. Nu får jag
lust att sluta äta mina piller också.

Jeffrey är och tittar på majbrasan. Jag sitter här hemma. Har ingen bra
dag idag. Har gråtit som en gris för jag saknar min lilla Tweety så mycket:(
Allt känns bara blä idag. Skulle vilja sova mig igenom dan för att slippa tänka
och känna. Var på väg att följa med Jeff men lackade ur för jag kände mig så
otroligt ful. Inget smink och bara allmänt ful. Orkar inte träffa massa människor
då. Sen tycker jag att det är en ganska konstig grej det där med att stå och
titta på en brasa. Men hey, whatever rocks your boat. Nu ska jag bara sitta
här och vara miserable och misslyckad.

Skulle inte tacka nej till att sitta på den här balkongen


Har suttit på balkongen och läst ett tag. Mysigt värre men det blev
lite kallt nu. Det blåser lite idag och är inte jättevarmt känns det som.
Får se om jag tar en liten promenad eller cykeltur senare. Nu ska
jag ta mig en latte till sen hoppa in i duschen. Ska prova en ny
inpackning som jag köpte igår.

Skulle det inte vara soligt och 23 grader idag? Eller drömde jag att
jag såg det på vädret igår? Hatar när det är mulet:(

Även fast sorgen finns där så har vi passat på att
njuta av det underbara vädret och gjort saker för
att försöka tänka på annat. I helgen var vi och spelade
minigolf. Det märktes att det var länge sen för bra var
vi inte i alla fall. Köpte Ben&Jerrys Wich som jag hört
så mycket om. Tycker 25 kronor är väldigt dyrt för en glass,
speciellt eftersom den var totalt menlös i smaken också.
Kommer inte köpa den igen. Blä! Igår var vi och
storhandlade. Är så skönt när skåpen är fyllda.
Vi handlade för 1400 och fick massor. Ska ta mig
ett äpple nu. Har tagit en alvedon för ett tag sen
så det är lika bra att passa på att äta när det
inte gör lika ont. Den/dom här blåsan/orna är
det värsta jag varit med om i blåsväg. Känner
mig handikappad i mellanåt.  Hoppas det går
över snart.

Ingen bra dag idag. Saknar Tweety så otroligt mycket.
Det är konstigt att man samtidigt kan känna sig
completely numb och samtidigt så gör det så otroligt
ont.

Önskade att vi hade den här utsikten från våran balkong.

Hade såå ont i munnen idag när jag vaknade så det fick bli en
aspirin direkt. Tog en igår kväll också eftersom jag hade så jäkla
ont då också. Det ser helt fucked up ut därinne. Monsterblåsan Arvid.
Varje gång jag äter tar det dubbelt så lång tid. Kan inte ens öppna
munnen ordentligt. Nu ska jag göra lite kaffe och sätta mig på balkongen
med min älskling som sällskap.

Jag har en ginormous blåsa i munnen. Den sitter precis i "gångjärnen"
till käkarna. Där övre och undre visdomständer möts. Det gör så grymt
ont. Det gör ont när jag sväljer, när jag pratar, när jag äter, när jag gapar.
Hell, det gör ont även om jag inte gör nåt. I morse tog det mig 20 minuter
att äta upp två små mackor, som jag dessutom fick doppa så dom skulle
bli mjuka. Får bli flytande föda tills blåsan går bort. För nån vecka sen hade
jag en enorm blåsa på läppen. Jag som aldrig haft munsår. Tror det är
stress och att jag mått så dåligt senaste tiden.

Update: Jag tog en aspirin, dom smälter ju så lätt, och la på blåsan
and low and behold, det funkade. Smärtan är nästan borta.

Beställde ett namnhalsband från Betties Galleria. Jag har velat ha ett
sånt halsband länge men inte varit så sugen på att ha mitt eget namn
och gå runt med så vem som helst kan se vad jag heter. Så nu fick det
bli ett med Tweetys namn. I love it♥

 
Bilder från uppfödaren

Även om jag inte var riktigt redo för det så tänkte jag
på Pookies bästa och det är klart han ska ha en kompis.
Ville inte att han ska deppa ihop. Det räcker med att jag gör.
Det känns väldigt dubbelt. Å ena sidan så älskar jag
ju den här nya lilla sötnosen men å andra sidan är
det otroligt jobbigt. Men nu är hon här lilla tjejen.
Får jag presentera Daisy Boo. Eller det är bara
Daisy men jag brukar kalla henne så eller oftast
bara bebis.

Kommentar från Leena:

"you have to make a baby, a substitute maybe,good luck "

Although your comment most surely were wellmeaning
it wasn`t very well-thought out.
I reacted with a little bit of anger and dismay. In what way
would a baby make me less sad about Tweety? I don´t
have my birds as a substitute for a baby so why would I
get a baby as a substitute for one of my birds? Even if
I had a baby or a new bird I would still be as sad as I am now.
If your grandmother should die, would you replace her with
a new grandmother or baby? You can never replace a loved
one who has left this life. But thank you anyway for your
well wishing.

Tack alla ni som skrivit fina kommentarer♥

För mig kändes det som världen stannade när Tweety försvann
men världen fortsätter att snurra vare sig man vill eller inte. Livet
fortsätter som vanligt som om inget har hänt. Förutom för mig.
Det gör fortfarande så otroligt ont och jag saknar Tweety så det
skär i hjärtat. Hon betydde otroligt mycket för mig. Vi hade ett väldigt
speciellt band hon och jag. Hon kom till mig när jag mådde riktigt
dåligt. Jag var sjukskriven och under 2½ år så var det hon och jag
mot världen.(sen joinade Pookie familjen) Hon var min lilla solstråle
som gjorde att jag mådde så mycket bättre. Hon är den tamaste fågel
jag haft. Hon var med mig överallt. I sängen, i duschen, i köket, i soffan.
Hon kom när jag ropade på henne. Hon blev alltid lika glad när jag kom
hem. Hon älskade att sitta på min axel. Hon älskade att komma och tigga
mat så fort vi åt. Hon älskade att duscha i vattenstrålen i handfatet.
Nåt sötare har man sällan skådat. Jag saknar allt det. Saknar
hennes små fötter på mig. Saknar hennes små ljud och prat.
Saknar hennes lukt. Saknar att känna hennes varma lilla näbb
och mjuka, lena fjädrar mot mina läppar. Saknar hur hon "diggade"
med huvudet när jag sjunger Tweetysången. Hur ska jag klara mig
utan allt det? Känns som jag aldrig kommer bli glad igen...

Min älskade Tweety blev en ängel i morse......
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta min prinsessa♥♥

Spread your wings and fly my butterfly....

Min lilla bebis Tweety är sjuk så bloggen och allt annat
kommer i andra hand just nu. Var hos veterinären i lördags.
Troligtvis är det luftvägsinfektion och hon har fått medicin
som jag hoppas hon blir bättre av snart. Nu ska jag återgå till
min lilla prinsessa♥