Besviken
Jag har ju inte pratat med min mamma på åtta månader.
Senaste "kontakten" var ett kort på Mors dag, då skrev jag
också att jag skulle skriva ett brev till henne. Det har inte blivit
av för jag har inte orkat helt enkelt. Too much emotions. Nu
ikväll för ett tag sen så ringde hon och lämnade ett meddelande.
Och efterfrågar det där brevet. Hon säger det med en ton
som ska få mig att få dåligt samvete. Och det som är mest
otroligt är att hon har mage att ringa och vara full. Hon har
verkligen inte fattat nånting. Hennes dotter slutar att ha kontakt
med henne på grund av hennes problem med alkohol. Och
det har gått åtta månader utan ett talat ord, endast skrivna.
Får hon sig en tankeställare och tar tag i situationen och gör
allt för att vinna sin dotter tillbaka? Nej. Ok, mamma då vet
jag hur mycket jag betyder. Jag orkar inte mer. Vårat förhållande
är slut. No more.
Kommentarer
Postat av: Mina
Jag beklagar situationen. Det är hemskt att stå brevid någon när denne går under. Hur många böner o önskningar man än ber så måste det komma från dem själva. Jag hoppas ni en dag finner frid och att ni får den relation du förtjänar. //mina
Postat av: Lina
:(
Kram!
Postat av: Dee
Mina: Ja, man tror och hoppas men vissa människor är så djupt inne i sitt beroende så dom ser inte vad dom förlorar. Tack, jag hoppas också det. Kram
Lina: :( Indeed. Kram
Trackback
