DeeLight

Idag har jag ägnat ett par timmar åt min "lillebror", min bästa killkompis.
Han mår inte så bra just nu. Men han har lyckats att dölja hur pass dåligt
han mår så idag fick jag sms från hans oroliga exflickvän. Så jag släppte
allt jag hade och åkte dit och pratade med honom. Jag om nån vet ju hur
det är att må dåligt. Jag har ju varit djupt deprimerad,sjukskriven och allt.
Hade ju tankar på att ta livet av mig och allt. Men jag hade en vän som tog
kontakt med en psykolog och mer eller mindre tvingade dit mig och tack
vare det lyckades jag att bli frisk igen. Så jag vet vad som behövs. Så nu ska
jag göra samma sak för min "baby bro" På måndag sätter jag mig och ringer
runt och ger mig inte förräns han får en tid. Jag hatar när nån av mina nära
och kära mår dåligt:( Fick precis ett mess av hans ex där hon tackade för att
jag kom och pratade med honom. Hon sa att hon nästan börjat gråta när hon
såg hur glad han blev när jag kom. Nu ska jag ta tag i det här och se till att han
blir den glada, fina, positiva killen jag känner honom som.