Mood
Jag har inte mått så bra i helgen. Fick ett mindre sammanbrott.
Har gråtit massor. Det har varit lite mycket på sista tiden. Gick ner
två kilo i helgen. Jag mår bättre nu och ska jobba på att må ännu
bättre. Jag har skickat ett brev till mamma och det känns svårt
men befriande. Jag kommer inte ha nån kontakt med henne tills
hon tar tag i sitt liv. Jag har nått min gräns och jag orkar inte med
hennes respektlöshet mot mig och sig själv och eftersom hon inte
lyssnar på dom råd jag ger henne så tar jag nu avstånd från henne.
Min mamma är alkoholist.
Har även pratat igenom saker med min älskling och det känns bra
att vi kommunicerar. Har varit hos Peter, min livscoach för andra
gången och det känns bra. Jag tror och hoppas verkligen att han
kan hjälpa mig. Han ska hjälpa mig att ta mig från punkt A där jag
är nu till punkt B. Och punkt B är där jag mår bättre. Jag ska jobba
mot att ta mig till en dröm, vision eller ett mål och det kan vara vad
som helst, att bli lycklig, känna passion eller liknande. Han säger
att vi kommer gå tillbaka till händelser i mitt liv, saker som varit jobbiga.
Han säger att jag kommer alltid ha kvar dom minnena men vi ska
jobba bort känslan jag kände när det hände. Det räcker med att
man kände den eller dom känslorna då, man ska inte bära med
sig dom resten av livet. Svårt att förklara men jag tycker hans sätt
att arbeta verkar väldigt bra. Det är dyrt och egentligen har jag inte
råd men det känns som att det är väl investerade pengar.
Jag hoppas det i alla fall:)
Jobbigt. Vet inte vad jag ska säga, allt låter så dumt när man ska skriva ngt "uppmuntrande". Bra att du gjort ett val och visat din ståndpunkt tror jag, som du säger så kämpar man för att de ska förså och ta tag i sitt liv men det blir lönlöst om de inte vill och man blir bara sårad själv. Men livscoachen verkar ju jättebra, säkert bättre än terapi när man nått en viss punkt! Kram på dig!!
Den där livscoachen verkar ju riktigt bra. Vad glad jag blir för din skull att det känns som om han kan hjälpa dig. Det är starkt av dig att be om hjälp, inte alla som gör det ju...
Kämpa på, gråt och fall flera gånger om du behöver. I slutänden kommer du ut starkare än någonsin. Du vet att jag tror på dig.
Stor kram!
Det är jätte bra att du har tagit ett beslut ang. din mamma. Det kommer från och med nu nog att bli bättre, för att kunna må bättre måste man ju må sämre först...
Alkolister har en tendens att inte lyssna på ngn än sig själv och om de nu skulle lyssna så är det inte mkt som kommer igenom, tyvärr.
Jag tycker att det är helt fantastiskt av dig att du verkligen visar vad du står för och vad tycker gentemot din mamma. Nu har du gjort ditt val och ditt val är att må bra. Underbart! Du ska ha cred för att du vågar.
Härligt att läsa att livscoachen verkar bra och "vettig" - dyr, måhända, men som du själv skriver: väl investerade pengar! :)
Och en sak till: tårar är bevis på att något inte står rätt till, men - tårar är också läkande. Tänk på det.
Ta hand om dig massor! Stor kram!
Massa kramar gumman!! Ush att du haft en sån jobbig helg.. vi har nog gråtit ikapp lite du och jag. Skillnaden är att jag kunde åka till mamma och gråta lite. Det berör mig på ett ledsamt sätt att du inte har samma möjlighet. Hoppas verkligen att livscoachen kan hjälpa dig att ta dig till B, och att din mamma kan se till att hjälpa sig själv. Kanske genom en coach hon med..
massa kramar till dig!
ps. tack för kommentar hos mig.ds
