Low
Jag känner mig otroligt låg idag. Det känns som om mina batterier är slut.
När jag var på väg till jobbet i morse så undrade jag vad det var som gjorde
det möjligt för mig att röra mig. Feels like I am running on fumes. Inte ens
reservtanken utan jag går på ångorna liksom. Helt tomt i tanken. Vet inte vad
jag behöver tanka med för att må bra igen. Jag är helt energilös, orkar inte
ens prata lika mycket som vanligt. Då vet man att Denise inte är som hon ska.
För jag är bra på att babbla.
Pratade med mamma i helgen, tror det gjorde mycket att jag mår sämre.
Jag känner bara hopplöshet när det kommer till henne. Jag orkar inte mer.
Jag har tjatat i så många år nu och nu är orken slut. Jag måste ta en paus
från henne. Och få henne att inse att om hon inte börjar göra nåt för att ändra
sin livssituation så kommer det bli ett permanent uppehåll.
Känner du att du måste prata med henne då? Eller gör du det för att slippa dåligt samvete? Vet att det kan vara svårt eftersom det är ens föräldrar men.. Jag har inte pratat med mina föräldrar på snart ett år nu och det känns mkt bättre för mig än vad gjorde förut.
Madeleine: Jag för min del kan gärna ta semester från att prata med henne eftersom jag mår dåligt av det. Men det kommer krossa henne om jag säger det. Men jag orkar inte längre och mitt välmående måste komma först. Man måste ju faktiskt prioritera sig själv ibland. Och jag har valt bort andra människor som jag inte mådde bra av att prata med, så bara för att hon är min mamma så kan jag inte göra undantag, det har jag gjort så länge. Starkt gjort av dig att välja bort sina föräldrar. Oj, va jag babblar hihi
Måste du säga ngt? Du kan ju bara sluta höra av dig, så gjorde jag. Men mina föräldrar är kanske annorlunda på det sättet, de skulle aldrig i hela sitt liv höra av sig för att höra efter hur jag mår, ens, eftersom de tycker det är min s.k.a plikt.
Och ja, man måste prioritera sig själv, ibland, (ofta :) och känna efter vad som är bäst för en själv, vad är bäst för mig. Jag har självt valt bort ganska många människor som jag inte pratar med längre bara för att det fick mig att må sämre i längden och de brydde sig ändå inte om mig, på riktigt. Man vet när det är äkta.
Madeleine: Hon får värsta paniken om hon inte hör nåt av mig på en eller två veckor. Jag brukar låta bli att svara när hon ringer för jag orkar inte prata med henne. Och det är typ alltid hon som ringer men hon fattar inte piken. Men jag ska säga till henne att jag inte orkar mer. Va tråkigt att dina föräldrar är så, men då visar det bara att dom inte bryr sig så fuck them! Dom är inte värda dig.
